.

Jag hade vart ute med en kompis, vi var påväg hem. Vi går rakt fram bakom oss finns en lång, lång, väg. Det är mörkt, jag kollar runt omkring mig. Ser en gubbe, han är bekant, jag har sett han förut! Juste det var han som jag tyckte verka lite läskig, så tog en omväg när jag skulle hem förut en gång. Iallafall han går på den vägen bakom oss, jag ser att han vänder och börjar gå efter oss istället. Vadfan tänker jag, vad ska man göra?, han går efter oss ett bra tag. Tillslut så viskar jag till min kompis: SPRING! Hon tar tar i mig: Va? Jag börjar springa och hon gör detsamma. Jag kollar bak, han springer också. Mina tankar snurrar runt i huvudet vadfan ska jag göra? Det är vinter, det är skithalt. Det är skitmycket snö, jag halkar närsomhelst och han får tag på mig, vad är han ute efter?! Min kompis springer in i en port, Han skiter fullständigt i det, han fortsätter springa efter mig. Vi börjar närma mig min kompis lägenhet, vad gör jag? Springer jag hem till henne berättar allt för henne föräldrar? Om ingen är hemma så dör jag fan, tänker jag. Lite senare, svänger han av emot parkeringen bakom hela jävla huset. Han kanske springer runt huset och kommer på andra sidan? Jag springer allt vad jag har. Jag kommer tillslut hem. Drar ner alla persienner snabbt som möjligt, över hela jävla lägenheten. Sätter mig ner i hallen, jag gråter av rädsla. Jag har aldrig vart så jävla rädd. Mamma börjar såklart undra och jag får förklara. Jag som alltid tycker mina föräldrar är så oroliga över mig. Men dom säger knappt något, HALLÅ? reagera fan. Det här hände mig för ca 1 år sen nu? Jag gick inte ut på flera månader, mamma mötte mig överallt. Det var skitjobbigt att komma över det, fyfan. Men nu har jag kommit över det för längesen.